Oftast får man höra att Wilda är så snäll och det är hon. Det måste vara ett av de lättaste barn att ha hand om, hon anpassar sig alltid var man än är. De som har haft henne en gång brukar ofta säga vi kan ta henne fler gånger om det behövs.

Men den senaste tiden har den lilla donnan visat mamma och pappa att det finns ett hejdundrande humör i den lilla kroppen.

Så här arg blev hon bara för att hon inte fick dela med sig av en spade till Fabien.

Fast jag tycker att det är charmigt med humör på barn.....

Efter en jättegod middag som min käre man hade gjort, grillade kebabspett, tomater, lök och champinjoner och till det en underbar sallad så bestämde vi oss för att ta barnen och hunden till badstranden för ett kvällsdopp.

Det är ju faktiskt fantastiskt fint vid Långseles badstrand, speciellt på kvällen då solen håller på att gå ner. 

I sidan på bilden ser man vår senaste familjemedlem rottweilern Hera två år. 

Här kommer en liten bättre bild på denna söta och snälla hund. 

Här har vi långseles största badfantast hon älskar verkligen att bada lilla gumman. 

Peppar peppar ta i trä, tydligen är det träbröllop vi firar idag, 5 år som gifta. Tänk vad tiden går fort när man har roligt, kommer ihåg denna dag som det vore igår. Hela denna sommar regnade det oavbrutet i juni/juli och vi tänkte att det kommer det att göra även den 7 augusti, men sommaren och solen kom ungefär samma vecka och det blev en toppendag, dock kanske lite väl varmt för det var nog runt 35 grader och alla gäster bara väntade på att Krille skulle ta av sig sin jacka för då först får ju övriga gäster ta av sig sina kavajer.

Jag mins hur varmt det var i kyrkan, jag var helt säker på att hela klänningen var blöt i ryggen och innan jag och Elenore (min kära syster och tärna) kunde gå ut på trappan vid kyrkan var vi tvungna och gå och torka av benen som det fullkomligt rann om...

Sedan hade vi två fantastiska fotagrafer Stina och Camilla som fixade och trixade men nu när jag skulle hitta fotografierna på en skiva så hittade jag dem inte utan har fått knäppa kort på korten därav kvaliten.

Igår åkte vi till Sundsvall och skulle handla lite smått och gott. När vi går där på Ikea och kollar  in lite nya köksluckor vem står inte där om inte självaste Mr Ikea, Ingvar Kamprad, lite coolt faktiskt att han är ute i sina butiker och kollar till hur de anställda sköter sig:) Men å andra sidan har jag nog aldrig sett så mycket personal på Ikea och hur hjälpsamma de var det var nog lite "dressat" för Herr Kamprad.

Vi kom iallafall hem med en tv till sovrummet, byrå till hallen som vi ska göra om nu i höst och sedan var man ju tvungen att åka på Willys och storhandla vilket hör till en gång i månaden. 

Efter att vi ätit oss mätta på glass i Åhus så styrde vi bilen mot Ales stenar för att kolla på dessa vackra fornlämningar. Det enda som var lite negativt var att det var väldigt kuperad terräng och bara uppför när man skulle gå upp dit och med en lite halvtrött tjej i en paraplyvagn så tog det sin lilla tid att komma upp, men det var det värt. 

Tyvärr så har vi lyckats få något kladd på kameran efter glassbesöket så våra bilder har en viss skugga över sig, vilket vi inte märkte förrän några dagar senare. Men här är i allafall jag, Anton och Wilda nästan framme vid stenarna. 

Varför vi valde just att åka just hit (ett ställe jag aldrig hade hört talas om) var att vi såg den senaste Wallander filmen Kuriren dagen innan och där utpelar sig delar av filmen vid just Ales stenar. 

Vi tog en liten promenad i Åhus och såg oss omkring. Efter hamnen låg det hur många fina båtar som helst, vädret var toppen så det var nästan lite utomlandskänsla när man gick där på kajen.

Här var en av alla fina båtar som vi såg. Det skulle vara något att lägga i Faxälven det.

Vi fortsatte vår promenad och hittade denna fina flaska, antar att en och annan flaska lämnar denna stad per dag. 

Man kunde faktiskt boka rundturer inne på själva fabriken, det fanns skyltar om det att man bokade dessa på systembolaget nej jag menar turistbyrån.

Entre skylten var lite mindre diskret än flaskan som stod lite på en bakgata.

När vi lämnade Smålands skogar styrde vi bilen mot Bjärred till familjen Lidman. Vi åkte vägen över Österlen ner till dem och började med ett stopp i Åhus, där landade vi lagom vid tiotiden, som gjort för att börja med en glass på glassbåten i hamnen.

Nu är det så att jag besökte denna glassbåt för ca en så där 17 år sen (shit vad jag kände mig gammal när jag skrev det där....). men på den tiden fick man betala inträde på båten och sedan fick man äta så mycket man ville, jag skulle tro att de slutade med det efter mitt förra besök med tanke på att jag hela min barndom fick veta att jag inte hade blod i mina vener utan glass enligt min släkt.....Glass är en av mina stooooora laster;)

Wilda har nog ärvt den genen av sin mor för hon älskar verkligen glass.

Grabbarna å sin sida ser nästan lite skeptiska ut till glassarna...

Måste bara skriva några rader och tala om att jag kommer att uppdatera bloggen nu ikväll eller senast imorgon med massor av bilder och kul saker vi har hunnit med sedan vi lämnade Smålands mörka skogar. Har varit lite överallt i landet och inte haft daglig datatillgänglighet, men nu ska det bli ändring på det nu när vi äntligen är hemma igen, för det är ju trots allt att borta är bra men hemma är bäst.

Nu verkar ju även solen ha hittat tillbaka så nu blir det lite gjort ute oxå.

Kram på er alla som läser.