Ja nu tror ni väl att jag pratar om min ålder och det skulle ju kunna stämma eftersom jag är 36+, men jag syftar på något helt annat och det är mitt golfande.

Ja ni hörde rätt jag har dammat av klubborna och efter år av bortförklaringar som jag är gravid, jag har småbarn, jag hinner inte och listan kan göras lång, så har jag äntligen bestämt mig för att återuppta denna tidskrävande sport som kommer att få mig att inse att dygnet har fortfarande bara 24 timmar.

Så imorse skjutsade jag ut Krille som skulle spela tävling och sedan hem för att väcka Fabien och börja göra oss två redo för en dag på golfbanan, en härlig mor och son dag hade vi tänkt.  Vi hade en supertrevlig dag med rangeträning, puttävling, vi gick korthålet och sedan tvingade vi även ut Krille på stora banan efter hans tävling (de slutade på 8:e plats) för att försöka oss på att spela ihop några poäng. Det sistnämnda gick inte alltför bra men varje dag på banan är ju en träning och som jag och Fabien sa vi tävlar inte mot varandra utan mot sig själv och med den filosofin kan vi säkert komma långt......

Lite roligt ska ju även nämnas att Fabien på vissa hål slog längre än mig och det stärkte ju hans självförtroende så pass att han undrade om vi kunde åka upp och slå lite imorgon med och om vi kunde gå korthålet och så avslutade han med -Om du är redo på en förlust....Kaxig kille det där.

Barn har ju som bekant en förmåga att oftast hänga omkring i mammas eller i pappas närhet och där man är som förälder där är oftast hela deras rum även utdraget, någon som känner igen dilemmat.....

Men samtidigt är det ju väldigt kul för man kan ofta se på deras lekar vad de har spanat in att vi vuxna gör, för vår lilla dotter hon går ofta med en telefon i örat och låtsas prata med någon och hon svarar alltid vem hon pratar med oxå, så det är ju ingen fel på fantasin heller.

Och igår när jag satt vid datorn, ja vem kommer då om inte lilla Wilda och vad gör hon, jo hon drar fram ett eget tangentbord och lägger sig nedanför mig och knappar på tangenterna hon med.